miraberglind

ibland förändras saker.


om en månad + några dager börjar livet.
visserligen började mitt liv för snart nitton år sen,
men det är först nu det verkligen känns på riktigt.

med studenten och hela världen framför ens fötter.
det skrämmer mig lika mycket som det lockar.
själva faktumet att jag kan göra precis vad jag vill av mitt liv,
att det bara är jag själv som väljer vad jag ska göra känns otroligt
spännande samtidigt som det känns läskigt.

jag kommer ihåg det precis som igår när jag började skriva i den här bloggen.
det var dagen efter jag hade fått gå hem själv från en fest. jag var arg, besviken,
frustrerad på en person som jag träffade. och så ville jag skriva av mig.
den känns som att vi aldrig fick en såndär bra start, bloggen och jag,
och nu har jag tappat det helt. skrivandet alltså.

den får bli en nystart. men inte här.
så. tack för mig. nu ska jag leva.