junimåndag
i morgon är det juli. sanslöst vad tiden
bara försvinner. tre veckor kvar till napa.
de senaste dagarna har varit så himla fina.
dom har vi spenderat i borlänge med 23 000
andra människor.
festivalen börjar med att vi får reda på att vi har hamnat i camp c (camp off - längst bort, längst in)
så med en alldeles för tung packning och skavsår traskade vi dit och slår upp tälten.
någon vid namn mira dricker lite för mycket vin och slarvar bort nycklarna till
tältet efter lite mindre än en minut, och de är borta resten av vår lilla resa.
himla bra uppfinning det där med bakingångar.
i samband med det så dör min mobil, också det för resten av resan.
jag och linnea tittade på the hives. linnea tappar sin ring, blir ledsen och nertrampad
och vi går därifrån. mira tappar bort alla och tillbringar kvällen för sig själv.
det blev manu chao (som var grymt, grymt braa) och jason mraz som var
mindre bra live. traskade hemåt, med efter-tält-fest i åtanke, men flickorna
hade somnat och klockan var halv tolv..
och så blev det fredag. mycket skräpmat fick vi i oss under de tre dagarna.
fredagen bjöd på ännu mer vin, kent, takida, billie the vision, millencolin och
jag tappade bort de andra. som vanligt.
lördag. festivalstämning i hela luften. sista dagen och jag ville inte alls åka hem.
vi såg på neverstore, adam tensta, sugarplum fairy och håkan. och jag får rysningar
över hela kroppen. det var så himla bra. på håkan fick jag en spritflaska kastad rakt
i ögat och blev nertrampad hur många gånger som helst. men det gjorde ingenting.
jag och linnea var i extas.
och linnea hittar sin ring. av någon konstig anledning har den fastnat på min väska
och suttit där i tre dagar. och jag måste påpeka att det var över tusen människor på
the hives, vi stog nästan längst fram och blev nertrampade. och så sitter den på min
väska. en på miljonen. det är nog ödet.
om dagarna så spenderade vi mycket tid med våra tältkompisar på runt 25 år
från åmål. herregud vilken ful dialekt. men dom hade köpt helium och bjöd på
öl. jag var nöjd.
peace and love sammanfattat i några ord:
mycket vin, mycket glada människor, (mycket snygga människor), äckliga bajamajor,
brist på bankomater, världens finaste flickor och mycket mycket mer.
tack för tre jätte fina dagar. nästa år
hoppas jag att det blir borlänge för
oss igen. jag ska dit hur som helst.
puss.
(förresten. jag har lyckats slarva bort min kamera sladd
så bilder och så kommer snart..)
bara försvinner. tre veckor kvar till napa.
de senaste dagarna har varit så himla fina.
dom har vi spenderat i borlänge med 23 000
andra människor.
festivalen börjar med att vi får reda på att vi har hamnat i camp c (camp off - längst bort, längst in)
så med en alldeles för tung packning och skavsår traskade vi dit och slår upp tälten.
någon vid namn mira dricker lite för mycket vin och slarvar bort nycklarna till
tältet efter lite mindre än en minut, och de är borta resten av vår lilla resa.
himla bra uppfinning det där med bakingångar.
i samband med det så dör min mobil, också det för resten av resan.
jag och linnea tittade på the hives. linnea tappar sin ring, blir ledsen och nertrampad
och vi går därifrån. mira tappar bort alla och tillbringar kvällen för sig själv.
det blev manu chao (som var grymt, grymt braa) och jason mraz som var
mindre bra live. traskade hemåt, med efter-tält-fest i åtanke, men flickorna
hade somnat och klockan var halv tolv..
och så blev det fredag. mycket skräpmat fick vi i oss under de tre dagarna.
fredagen bjöd på ännu mer vin, kent, takida, billie the vision, millencolin och
jag tappade bort de andra. som vanligt.
lördag. festivalstämning i hela luften. sista dagen och jag ville inte alls åka hem.
vi såg på neverstore, adam tensta, sugarplum fairy och håkan. och jag får rysningar
över hela kroppen. det var så himla bra. på håkan fick jag en spritflaska kastad rakt
i ögat och blev nertrampad hur många gånger som helst. men det gjorde ingenting.
jag och linnea var i extas.
och linnea hittar sin ring. av någon konstig anledning har den fastnat på min väska
och suttit där i tre dagar. och jag måste påpeka att det var över tusen människor på
the hives, vi stog nästan längst fram och blev nertrampade. och så sitter den på min
väska. en på miljonen. det är nog ödet.
om dagarna så spenderade vi mycket tid med våra tältkompisar på runt 25 år
från åmål. herregud vilken ful dialekt. men dom hade köpt helium och bjöd på
öl. jag var nöjd.
peace and love sammanfattat i några ord:
mycket vin, mycket glada människor, (mycket snygga människor), äckliga bajamajor,
brist på bankomater, världens finaste flickor och mycket mycket mer.
tack för tre jätte fina dagar. nästa år
hoppas jag att det blir borlänge för
oss igen. jag ska dit hur som helst.
puss.
(förresten. jag har lyckats slarva bort min kamera sladd
så bilder och så kommer snart..)
Kommentarer
Trackback
