miraberglind

och så var helgen slut.
och alldeles för fort som vanligt.


jag har varit norrköping hela helgen, och precis som alltid så vill jag bara stoppa
tiden och aldrig åka hem. den här helgen var inget undantag. kort och gott: jossan är mitt lyckopiller,
min överlevnadsdrog, min bästa allt. vi har lagat mat, rökt alldeles för mycket vattenpipa, tittat på film
och tagit det lugnt hela helgen. precis vad som behövdes.

och nu ligger jag hemma med rut på magen.
min mamma ligger nämligen på sjukhus och har brutit av båda benen,
hälsenan och ledbandet. så rut får bo här ett tag framöver.